Att förstöra konst

Onödiga pengar

Den 14 november 2017 har Dagens Nyheter på internet rubriken “Dyrt att renovera förstörd konst”. Eva-Karin Gyllenberg skriver om vandaliserad konst. Bara 2016 har det kostat mer än tvåhundra tusen kronor att renovera den förstörda konsten i Stockholm.

Varför förstör man konst? Finns det någon modell som förklarar skeendet?

Människan

Hur en människa fungerar har diskuterats av både filosofer och psykologer, men man kan konstatera att människor  till stor del drivs av sin sexualdrift. Denna drift finns på två plan, på det biologiska och som en kulturell kraft. Som naturvarelse vill människan avla barn, som kulturvarelse vill hon avla konstskapelser.

Hur hon balanserar sitt förhållande till natur och kultur påverkar hur hon förhåller sig till konstverk.

Naturmänniskan

En person som uppträder som en rent biologisk varelse förnekar existensen, eller åtminsone nödvändigheten av kulturella krafter. Hon kan provoceras av allt som andas kultur och känna det innersta av sin tillvaro hotad. Hon kan då angripa kulturellt skapade föremål. Att slå sönder, att förstöra konstverk är en möjlig men dålig utväg för ett “djur” som blivit trängt.

Kulturmänniskan

Många som kallar sig kulturvarelser är det i själva verket inte.. De har bara vänt sina rovdjursinstinkter i motsatsen. Utåt har de kulturell fernissa, men i de omedvetna djupen styr råa djuriska krafter. Det kan vara en utväg också för den kulturellt polerade att förstöra konstverk.

Att förstöra konstverk

Människan är komplicerad. En drift till något kan vändas i sin motsats utåt. Bådehos naturvarelsen och hos kulturvarelsen kan man finna orsaker till att de provoceras av konst. Att gå till angrepp och förstöra är möjligt att förklara, men det gör inte handlingarna acceptabla. Människor som har så liten självkontroll att de attackerar konst är störda och behöver hjälp.

Resurserna är knappa och de pengar som måste användas till att renovera demolerad konst är onödiga. Är en bättre fungerande psykiatri lösningen?

KLICKA på bilden

Mer av

Tiden i litteraturen

Den historiska romanen

Den historiska romanen ger upphov till tankar om tid.

Romankonst och tid

Den 23 september 2016  står det att läsa “Äldre litteratur visar oss världen bortom nuet”. på Svenska Dagbladet, kultur, på internet. Ida Östberg  skriver om den historiaka romanens betydelse.

Den historiska romanens betydelse.

Ida Östberg presenterar tre tankar om litteraturens uppgift. För det första är en historisk roman skriven med ett historiskt perspektiv. Texten kletar inte fast vid samtidens kanske klich’eeartade syn på tillvaron. Den historiska romanen går bortom det tillfälliga, den ser till ett mer “evigt” mönster. Till slut konstaterar Ida Östberg att den historiska romanen är basen för den historiska forskningen.

Historia utspelar sig i dåtiden. Den aktualiserar förhållandet mellan litterärt verk och tid.

Vad är tid?

Tiden beskrivs av tre plan. Det översta kallas evighet och är ett oföränderligt mönster. I det eviga måste allt redan finnas, annars skulle det skapas och inte vara evigt. Detta plan är ett uttryck för det deterministiska i tillvaron.

Mellanplanet utgörs av den absoluta tiden, den som förändras med en sekund per sekund. Den absoluta tiden är tidsaxeln.. Denna finns inte färdig utan utvecklas allt eftersom universum förändras.

Det undre planet i tiden är den relativa tiden. En kedja av händelser projiceras på tidsaxeln, den absoluta tiden, och en följt av tidpunkter uppstår. Denna följd är den relativa tiden.

Det finns ingen tid utan klocka. För att beskriva tiden behövs alltså tre klockor.

Världen

Världen är åtminstone femdimensionell. Den består av tid, rum och en femte dimension som består av information, kunskap och kommunikation. Litterära texter beskriver världen och måste ha en korrekt behandling av tiden. Förutom indelningen av tid i evighet, absolut och relativ tid finns den klassiska indelningen med det som varit, nuet och det som ska komma.

Tid i litteraturen

Ida Östberg konstaterar att den historiska romanen är viktig, den beskriver en forntid, det som har varit.

För en mer fullständig beskrivning av litteraturens tidsaspekt kan man göra två indelningar. En horisontell med evighet, absolut och relativ tid. En vertikal med det som avrit, nu och det som ska bli. En mer allmän beskrivning av det litterära verkets tidsaspekt kan man alltså göra genom att betrakta tre gånger tre, nio zoner

Har författaren tid med det?.

KLICKA på bilden

Mer av

Kultur och fantasi

Kulturen och drivfjädern

Rörelsen i tillvaron har sitt ursprung i fantasin. Kultur som bejakar fantasi utvecklar samhället.

Rörelsen skapas

I Sydöstran, Karlskronadelen, skriver Lottie Håkansson om kultur på internet. Rubriken var: “Fantasifull konst på biblioteket”. Artikeln handlar om Niels Elley från Eringsboda. Han ställer ut på biblioteket i Karlskrona och förklarar rörelsen i den.

Ordet fantasi ger associationer till tankar om hela tillvaron.

Om tillvaron

Kultur med litteratur, konst och musik har tillvaron som motiv. Tillvaron är det som finns, det som existerar, även om begreppet existera är svårt att hantera. Vi existerar ju och har ingen hälsosam distans till att finnas.

Tillvaron är uppbyggd av tre zoner, fantasi, dröm och verklighet.. Fantasin handlar om möjligheter, vilken potential företeelser har.. Drömmen handlar om våra önskningar., vilka företeelser vi vill se förverkligas. Verkligheten handlar om fakta, vilka företeelser som fixerats i tid och rum. Fantasin är ursprunget till rörelsen i tillvaron

Fantasi

När man fantiserar kring något uppstår flera bilder, möjligheter. Där olika potentialer finns uppstår en spänning.. Spänning kan definieras som potentialskillnad.. Denna är energin i fjädern hos den mekanism som driver oss framåt. Fantasin är en förutsättning för att vi ska röra oss i någon riktning.

Rörelsen

När spänningen i oss släpps loss rör sig medvetandet. Vi får en drift. Denna rörelse samlar koncentrationer (överskott) och ibland brister (underskott). Dessa är ursprungen till behoven. Behov är vad som motiverar oss.

Utställningen

Niels Elley har genom att ha bejakat fantasin i sin utställning fått tillvarons grundkraft att växa Genom att betrakta hans verk startar vi en drift inom oss. Driften leder till behov och vi motiveras.

KLICKA på bilden

Mer av

Konstens indelning

Tankar om konst

Den 28 oktobet 2016 skriver Rolf Zandén i Tidningen Kulturen på internet om konstnären Illka Pärnis målningar i akryl på Galleri Lars Hjelm i värmländska Karlstad. Zandén studerar verken och kallar bilderna konkreta i sin artikel.

Ordet konkret låser upp ett komplex av tankar och idéer, och modeller av konstens kategorier blir tydliga, konstens indelning blir aktuell.

Konstens indelning

Den allra första frågan att ställa sig vid en grundlig analys av ett konstverk kan vara: Har bilden något motiv? Är den utan motiv? Att måla helt utan förlaga skapar icke-föreställande konst I motsatsen, föreställande konst försöker konstnären avbilda ett givet motiv. Avbildningen kan vara fotografisk eller förvrängd genom konstnärens temperament, men mot de olika punkterna i motivet  svarar punkter i den färdiga bilden.

Föreställande konst

Konstnären försöker att avbilda ett ting eller en varelse. Ett väsen är ett jag. det består primärt av kropp och psyke. Både kroppen och psyket kan avbildas, men om psyket i normala fall är osynligt kan i alla fall en bild skapas genom “tankemässig projektion”, det är möjligt att på ett plan tänka sig ett samband mellan punkter i motivet och punkter i bilden. Om konstnären koncentrerar sig på den materiella kroppen uppstår konkret konst. Om hen i stället avbildar psykets känslor, tankar och viljor så kallas verket abstrakt konst.

En ny kategori

Människan har kropp och psyke. Med kroppen som bas definieras konkret konst, utifrån psyket den abstrakta genren. Både kropp och psyke kan vara medvetna. Medvetande är gemensamt för kroppen (det materiella) och psyket (det icke-materiella). Med medvetandet observeras jaget. Naturligtvis kan medvetandet avbildas med samma metoder och tekniker som kroppen eller psyket avbildas med. Begreppen konkret konst och abstrakt konst är välkända, men vad kallas den konst som avbildar medvetandet?

KLICKA på bilden

Mer av