lördag 21 januari 2017

Kultur i samhället

17 augusti 2016 publicerar Umeå kommun ett pressmeddelande på mynewsdesk. Rubriken är “Konst i det nya badhuset Navet”. Sonja Larsson ställer ut när simhallen öppnar.

 Offentliga byggnader som simhallar är naturligtvis användbara som utställningshallar. Annars är kaféer och restauranger bra arenor. Det är en win-winsituation. Etablissemanget pryds av professionella skapelser samtidigt som kulturidkaren hittar en lokal att utnyttja.

Satsar samhället på kultur?

Bara människan har kultur, kultur är ett tecken på mänsklighet. Eftersom utvecklingen bör drivas av just mänsklighet är kultur det sunda  framåtskridandets plogbill. Om kultur är bra för samhället så måste samhället svara med att satsa på kultur, men vad det innebär att satsa kan diskuteras. Det mesta av den offentliga insatsen består i att dela ut pengar till olika projekt.

Kultur och ekonomi

En konstnär som fördubblar sin inkomst blir inte automatiskt dubbelt så skicklig utövare. Det finns inget entydigt samband mellan ekonomi och skaparförmåga. Naturligtvis har en konstnär som lever i ekonomisk trygghet lättare att koncentrera sig på sitt skapande än den som lever i oro, men samhällets insatser för kulturen bör inte inskränka sig till att enbart hantera ekonomi.

Samhället och arenorna

Kultur är ett möte mellan en publik och en konstnär. Då måste det finnas arenor och mötesplatser där kultur uppstår. I många mindre samhällen lönar det sig inte för privata intressenter att investera i offentliga lokaler. En viktig uppgift för samhället är att garantera att det finns arenor för kulturen.

Kontakt det viktigaste problemet

Många av problemen i samhället beror på att kontaktklimatet är stört. Att ordna det borde vara en högprioriterad fråga. Eftersom kultur är ett möte är det beroende av kontakt. Om kontakterna i hela samhället fungerar så kan de också fungera för kulturen, och om konstutövarna har möjlighet att skapa stora och starka kontaktnät så har de också möjlighet att sälja sina verk. Något som betyder att ekonomi kan överlåtas mer på den enskilde.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 14 januari 2017

Vad är egentligen konst

Insändare

Ljungbergmuseet i Ljungby är aktuellt. Institutionen är välskött och väcker alltid intresse hos den bildintresserade. Museets nya status som bildcentrum i länet aktualiserar frågan: Vad är egentligen konst?

Vad som ger ett synintryck vilket som helst är inte konst. En solnedgång kan vara vacker men naturscenen i sig är inte konst, denna måste vara skapad. Hantverk kan vara skickligt, men är inte konst om det inte är unikt. Reklam är utformad för att informera eller sälja till skillnad från den konstnärliga bilden som i första hand ger en upplevelse.

Konst är alltså en skapad unik upplevelse. Vår tid är individualistisk. Vi upplever enskilt och en upplevelse går inte att beskriva. Hur ser man till exempel färgen rött? Man kan säga att något har en viss kulör men inte förklara hur färgen ser ut, upplevelsen är unik. I en individualistisk era borde alltså upplevelseinriktade aktiviteter stå i centrum och konsten vara viktig, men samhällets organ verkar köpa allt färre bilder. Strider inte det mot tidsandan?

Bengt Tomas, konstnär

Insändaren var pblicerad i Växjöbladet Kronobergaren fredag 10 augusti 2012

Kommentar

Vad konst är har debatterats flitigt, av både konstnärer och de som är mer inriktade och specialiserade på filosofiska tankegångar, och vissa påstår till och med att konst inte går att definiera. Ordet konstnär kommer av ordet att kunna. Från början var en konstnär en person som kunde sin produktion. En skicklig utövare kan med sin kunskap skapa produkter som ger starka upplevelser, och med tiden har konst glidit över till att betyda en upplevelse i allmänhet.  Hantverk görs i olika långa serier, ett konstverk ska vara unikt. Konst pekar på det skapade. Vad som är skapat kan naturligtvis diskuteras. Om en soluppgång är skapad är mer en fråga om religiös tro. Att skapa innebär i alla fall att investera kreativ energi.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 7 januari 2017

Kultur och skolan

Den 25 augusti 2016 publicerade Norra Skåne en artikel på internet.  Hans Bryngelson hade skrivit och rubriken var: “Här skapar elever sin konst”. Texten behandlar hur konstnären Yoshio Nakajima gör ett verk tillsammans med elever från Västerskolan i Hässleholm.

Kultur i skolan

 För att garantera ett framtida kulturlivet verkligen är levande måste man låta de minsta barnen vara konstnärer, redan eleverna i grundskolan måste engageras i det konstnärliga skapandet. Visst har de ordinarie lärarna i skolan gått igenom en god utbildning och har viktiga kunskaper att bidra med och lära utr, men för den djupaste förståelsen av skapandet måste professionella kulturidkare delta i undervisningen. De känner till svårigheterna med skapande och kan lösningarna på konstutövandets praktiska problem. De förstår skapandets svårigheter, men har kanske inte den nödvändiga pedagogiska skickligheten. Ett samarbete mellan den vanliga läraren och kulturutövare är aktuellt.

Mål och mening

Undervisningen i kulturella ämnen bör vara genomtänkt och ha ett tydligt mål. En elev ska efter att ha gått igenom grundskolan behärska de kulturella ämnenas grundtekniker. När jag gick i skolan fick vi i bildundervisningen hämta  ett papper och färger, sedan fick vi utan ledning göra vad vi ville med materialet. Läraren bedömde efteråt det skapade som grund för betyget Alla elever  behöver ha ledning och lotsas igenom de svåra passagerna. Hur ska man till exempel kunna lära sig den viktiga perspektivläran utan att få instruktioner?

Samhället kräver skapandeförmåga

Övning i de kulturella ämnena påverkar eleverna att vara skapande människor. Skapandeförmågan är viktig. Det visar sig inte minst i mängder av näringslivets jobbannonser, där man ofta söker kreativa medarbetare. Man hör ofta uttalanden om att kreativitet är viktig för hela landets framtid. Nutiden handlar mycket om datorer. Att hantera dem kräver visserligen logisk och rationell förmåga, men utan kreativitet går det inte att skapa meningsfulla användningsområden för maskinerna. Professionella artister i skolundervisningen är ett mycket bra projekt.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 17 december 2016

Underhållning

16 augusti 2016 skriver Charlotte Stjernkvist att deckare och fantasy är de mest utlånade på Lessebo bibliotek.

Läsarna dras till underhållning. Underhållning är att vårda och reparera sig. Det är nödvändigt men man kan hoppas att den utlånade litteraturen också innehåller frön till djupare utveckling.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av
Poeten Salvador önskar God Jul
Bloggen återkommer 7 januari 2017 med förändrat utseende. De korta tankarna vecklas ut till längre blogginlägg.

tisdag 13 december 2016

Lättläst

I Sydsvenskan på internet 13 augusti 2016 skriver Filip Yifter Svensson “Uppsving för lättläst litteratur - rätt ska vara rätt.

Mårten Melin uttalar i artikeln att det finns ett släktskap mellan lättläst och poesi. Poesin måste av utrymmesskäl hålla sig till sin kärna.

Det enkla är oftare svårare än det svåra. Enkelhet är en kvalitet som brukar vinna i långa loppet


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 10 december 2016

Riva murar

8 augusti 2016 hade Helsingborgs Dagblad på internet rubriken “Konst som river murar”. Thomas Millroth menar att konstnärernas uppror i DDR blev början till slutet för diktaturen.

Kultur är människans område, kultur är mänsklighet och en plogbill i utvecklingen.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

tisdag 6 december 2016

Åtråvärd konst

9 augusti 2016 skriver Birgitta Rubin på DN.kultur på internet att “Marknaden har dränerats på åtråvärd konst”.

Vilka konstverk är åtråvärda? De som garanterar ränta på investerat kapital eller de som har konstnärligt värde? Eller blir verk med konstnärligt värde också ekonomisktvärdefulla med tiden?


KLICKA på bilden
knapp
Mer av