lördag 18 februari 2017

Tiden i litteraturen

Den historiska romanen

Den historiska romanen ger upphov till tankar om tid.

Romankonst och tid

Den 23 september 2016  står det att läsa “Äldre litteratur visar oss världen bortom nuet”. på Svenska Dagbladet, kultur, på internet. Ida Östberg  skriver om den historiaka romanens betydelse.

Den historiska romanens betydelse.

Ida Östberg presenterar tre tankar om litteraturens uppgift. För det första är en historisk roman skriven med ett historiskt perspektiv. Texten kletar inte fast vid samtidens kanske klich’eeartade syn på tillvaron. Den historiska romanen går bortom det tillfälliga, den ser till ett mer “evigt” mönster. Till slut konstaterar Ida Östberg att den historiska romanen är basen för den historiska forskningen.

Historia utspelar sig i dåtiden. Den aktualiserar förhållandet mellan litterärt verk och tid.

Vad är tid?

Tiden beskrivs av tre plan. Det översta kallas evighet och är ett oföränderligt mönster. I det eviga måste allt redan finnas, annars skulle det skapas och inte vara evigt. Detta plan är ett uttryck för det deterministiska i tillvaron.

Mellanplanet utgörs av den absoluta tiden, den som förändras med en sekund per sekund. Den absoluta tiden är tidsaxeln.. Denna finns inte färdig utan utvecklas allt eftersom universum förändras.

Det undre planet i tiden är den relativa tiden. En kedja av händelser projiceras på tidsaxeln, den absoluta tiden, och en följt av tidpunkter uppstår. Denna följd är den relativa tiden.

Det finns ingen tid utan klocka. För att beskriva tiden behövs alltså tre klockor.

Världen

Världen är åtminstone femdimensionell. Den består av tid, rum och en femte dimension som består av information, kunskap och kommunikation. Litterära texter beskriver världen och måste ha en korrekt behandling av tiden. Förutom indelningen av tid i evighet, absolut och relativ tid finns den klassiska indelningen med det som varit, nuet och det som ska komma.

Tid i litteraturen

Ida Östberg konstaterar att den historiska romanen är viktig, den beskriver en forntid, det som har varit.

För en mer fullständig beskrivning av litteraturens tidsaspekt kan man göra två indelningar. En horisontell med evighet, absolut och relativ tid. En vertikal med det som avrit, nu och det som ska bli. En mer allmän beskrivning av det litterära verkets tidsaspekt kan man alltså göra genom att betrakta tre gånger tre, nio zoner

Har författaren tid med det?.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 11 februari 2017

Kultur och fantasi

Kulturen och drivfjädern

Rörelsen i tillvaron har sitt ursprung i fantasin. Kultur som bejakar fantasi utvecklar samhället.

Rörelsen skapas

I Sydöstran, Karlskronadelen, skriver Lottie Håkansson om kultur på internet. Rubriken var: “Fantasifull konst på biblioteket”. Artikeln handlar om Niels Elley från Eringsboda. Han ställer ut på biblioteket i Karlskrona och förklarar rörelsen i den.

Ordet fantasi ger associationer till tankar om hela tillvaron.

Om tillvaron

Kultur med litteratur, konst och musik har tillvaron som motiv. Tillvaron är det som finns, det som existerar, även om begreppet existera är svårt att hantera. Vi existerar ju och har ingen hälsosam distans till att finnas.

Tillvaron är uppbyggd av tre zoner, fantasi, dröm och verklighet.. Fantasin handlar om möjligheter, vilken potential företeelser har.. Drömmen handlar om våra önskningar., vilka företeelser vi vill se förverkligas. Verkligheten handlar om fakta, vilka företeelser som fixerats i tid och rum. Fantasin är ursprunget till rörelsen i tillvaron

Fantasi

När man fantiserar kring något uppstår flera bilder, möjligheter. Där olika potentialer finns uppstår en spänning.. Spänning kan definieras som potentialskillnad.. Denna är energin i fjädern hos den mekanism som driver oss framåt. Fantasin är en förutsättning för att vi ska röra oss i någon riktning.

Rörelsen

När spänningen i oss släpps loss rör sig medvetandet. Vi får en drift. Denna rörelse samlar koncentrationer (överskott) och ibland brister (underskott). Dessa är ursprungen till behoven. Behov är vad som motiverar oss.

Utställningen

Niels Elley har genom att ha bejakat fantasin i sin utställning fått tillvarons grundkraft att växa Genom att betrakta hans verk startar vi en drift inom oss. Driften leder till behov och vi motiveras.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 4 februari 2017

Konstens indelning

Tankar om konst

Den 28 oktobet 2016 skriver Rolf Zandén i Tidningen Kulturen på internet om konstnären Illka Pärnis målningar i akryl på Galleri Lars Hjelm i värmländska Karlstad. Zandén studerar verken och kallar bilderna konkreta i sin artikel.

Ordet konkret låser upp ett komplex av tankar och idéer, och modeller av konstens kategorier blir tydliga, konstens indelning blir aktuell.

Konstens indelning

Den allra första frågan att ställa sig vid en grundlig analys av ett konstverk kan vara: Har bilden något motiv? Är den utan motiv? Att måla helt utan förlaga skapar icke-föreställande konst I motsatsen, föreställande konst försöker konstnären avbilda ett givet motiv. Avbildningen kan vara fotografisk eller förvrängd genom konstnärens temperament, men mot de olika punkterna i motivet  svarar punkter i den färdiga bilden.

Föreställande konst

Konstnären försöker att avbilda ett ting eller en varelse. Ett väsen är ett jag. det består primärt av kropp och psyke. Både kroppen och psyket kan avbildas, men om psyket i normala fall är osynligt kan i alla fall en bild skapas genom “tankemässig projektion”, det är möjligt att på ett plan tänka sig ett samband mellan punkter i motivet och punkter i bilden. Om konstnären koncentrerar sig på den materiella kroppen uppstår konkret konst. Om hen i stället avbildar psykets känslor, tankar och viljor så kallas verket abstrakt konst.

En ny kategori

Människan har kropp och psyke. Med kroppen som bas definieras konkret konst, utifrån psyket den abstrakta genren. Både kropp och psyke kan vara medvetna. Medvetande är gemensamt för kroppen (det materiella) och psyket (det icke-materiella). Med medvetandet observeras jaget. Naturligtvis kan medvetandet avbildas med samma metoder och tekniker som kroppen eller psyket avbildas med. Begreppen konkret konst och abstrakt konst är välkända, men vad kallas den konst som avbildar medvetandet?



KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 28 januari 2017

Barnkultur

Lördagen den 22 okt 2016 har Skaraborgs Allehande en artikel på internet. Den är skriven av Anneli Malm och har rubriken “Skapar konst för barn”, och handlar om hur familjecentralen i Karlsborg utsmyckas med konstverk. Behövs det verkligen en speciell typ av konst för barn?

Vad är konst?

Konst handlar även om begreppet kan vara svårt att förstå om medvetande. Medvetandet är en ursprunglig substans som tränger igenom hela kosmos. Ting är behållare för detta medvetande. Att vara medveten är att tolka medvetandet. För detta behövs naturligtvis en hjärna, så ting har medvetande men de är inte medvetna. Således har varje konstverk ett medvetande. Konstverkets uppgift är att organisera substansen i medvetandet och skapa en upplevelse hos betraktaren.

Begrepp

Konsten är en observatör och samtidigt en berättare om människor och händelser i olika tider. En berättare har ett språk. Man kan säga att konsten är ett språk. Språket byggs av en trio, begrepp, ord och referenser till orden. Begreppen är medvetandemönster, orden gränserna för begreppen och referenserna ordsystemets kontakter. Världen har gränser, där finns medvetande inbegripet i kontakt, det är möjligt att säga att vi lever i språket, i konsten.

Barnens svårigheter

Barn förstår inte vuxna människors ord och begrepp. Psykologiska studier hargjorts av hur barn med tiden utvecklar begreppen, och man måste konstatera att vuxna begrepp är för svåra. Eftersom konst är nära släkt med begrepp är då också vuxen konst för svår för de små, de behöver verk speciellt skapade för ålderskategorin.

Barnkultur

Med kultur för barn förknippas ofta glädje. Bilder eller teaterföreställningar leder till skratt. Det är en brist hos vuxenkonsten att den saknar barnens impulsiva känsloliv och uttrycker alltför allvarliga, till och med sorgsna stämningar. Den livslust som genomsyrar barnkultur borde spridas till hela konstsektorn. Att känna glädje är att veta att man rör sig i rätt riktning.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 21 januari 2017

Kultur i samhället

17 augusti 2016 publicerar Umeå kommun ett pressmeddelande på mynewsdesk. Rubriken är “Konst i det nya badhuset Navet”. Sonja Larsson ställer ut när simhallen öppnar.

 Offentliga byggnader som simhallar är naturligtvis användbara som utställningshallar. Annars är kaféer och restauranger bra arenor. Det är en win-winsituation. Etablissemanget pryds av professionella skapelser samtidigt som kulturidkaren hittar en lokal att utnyttja.

Satsar samhället på kultur?

Bara människan har kultur, kultur är ett tecken på mänsklighet. Eftersom utvecklingen bör drivas av just mänsklighet är kultur det sunda  framåtskridandets plogbill. Om kultur är bra för samhället så måste samhället svara med att satsa på kultur, men vad det innebär att satsa kan diskuteras. Det mesta av den offentliga insatsen består i att dela ut pengar till olika projekt.

Kultur och ekonomi

En konstnär som fördubblar sin inkomst blir inte automatiskt dubbelt så skicklig utövare. Det finns inget entydigt samband mellan ekonomi och skaparförmåga. Naturligtvis har en konstnär som lever i ekonomisk trygghet lättare att koncentrera sig på sitt skapande än den som lever i oro, men samhällets insatser för kulturen bör inte inskränka sig till att enbart hantera ekonomi.

Samhället och arenorna

Kultur är ett möte mellan en publik och en konstnär. Då måste det finnas arenor och mötesplatser där kultur uppstår. I många mindre samhällen lönar det sig inte för privata intressenter att investera i offentliga lokaler. En viktig uppgift för samhället är att garantera att det finns arenor för kulturen.

Kontakt det viktigaste problemet

Många av problemen i samhället beror på att kontaktklimatet är stört. Att ordna det borde vara en högprioriterad fråga. Eftersom kultur är ett möte är det beroende av kontakt. Om kontakterna i hela samhället fungerar så kan de också fungera för kulturen, och om konstutövarna har möjlighet att skapa stora och starka kontaktnät så har de också möjlighet att sälja sina verk. Något som betyder att ekonomi kan överlåtas mer på den enskilde.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 14 januari 2017

Vad är egentligen konst

Insändare

Ljungbergmuseet i Ljungby är aktuellt. Institutionen är välskött och väcker alltid intresse hos den bildintresserade. Museets nya status som bildcentrum i länet aktualiserar frågan: Vad är egentligen konst?

Vad som ger ett synintryck vilket som helst är inte konst. En solnedgång kan vara vacker men naturscenen i sig är inte konst, denna måste vara skapad. Hantverk kan vara skickligt, men är inte konst om det inte är unikt. Reklam är utformad för att informera eller sälja till skillnad från den konstnärliga bilden som i första hand ger en upplevelse.

Konst är alltså en skapad unik upplevelse. Vår tid är individualistisk. Vi upplever enskilt och en upplevelse går inte att beskriva. Hur ser man till exempel färgen rött? Man kan säga att något har en viss kulör men inte förklara hur färgen ser ut, upplevelsen är unik. I en individualistisk era borde alltså upplevelseinriktade aktiviteter stå i centrum och konsten vara viktig, men samhällets organ verkar köpa allt färre bilder. Strider inte det mot tidsandan?

Bengt Tomas, konstnär

Insändaren var pblicerad i Växjöbladet Kronobergaren fredag 10 augusti 2012

Kommentar

Vad konst är har debatterats flitigt, av både konstnärer och de som är mer inriktade och specialiserade på filosofiska tankegångar, och vissa påstår till och med att konst inte går att definiera. Ordet konstnär kommer av ordet att kunna. Från början var en konstnär en person som kunde sin produktion. En skicklig utövare kan med sin kunskap skapa produkter som ger starka upplevelser, och med tiden har konst glidit över till att betyda en upplevelse i allmänhet.  Hantverk görs i olika långa serier, ett konstverk ska vara unikt. Konst pekar på det skapade. Vad som är skapat kan naturligtvis diskuteras. Om en soluppgång är skapad är mer en fråga om religiös tro. Att skapa innebär i alla fall att investera kreativ energi.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av

lördag 7 januari 2017

Kultur och skolan

Den 25 augusti 2016 publicerade Norra Skåne en artikel på internet.  Hans Bryngelson hade skrivit och rubriken var: “Här skapar elever sin konst”. Texten behandlar hur konstnären Yoshio Nakajima gör ett verk tillsammans med elever från Västerskolan i Hässleholm.

Kultur i skolan

 För att garantera ett framtida kulturlivet verkligen är levande måste man låta de minsta barnen vara konstnärer, redan eleverna i grundskolan måste engageras i det konstnärliga skapandet. Visst har de ordinarie lärarna i skolan gått igenom en god utbildning och har viktiga kunskaper att bidra med och lära utr, men för den djupaste förståelsen av skapandet måste professionella kulturidkare delta i undervisningen. De känner till svårigheterna med skapande och kan lösningarna på konstutövandets praktiska problem. De förstår skapandets svårigheter, men har kanske inte den nödvändiga pedagogiska skickligheten. Ett samarbete mellan den vanliga läraren och kulturutövare är aktuellt.

Mål och mening

Undervisningen i kulturella ämnen bör vara genomtänkt och ha ett tydligt mål. En elev ska efter att ha gått igenom grundskolan behärska de kulturella ämnenas grundtekniker. När jag gick i skolan fick vi i bildundervisningen hämta  ett papper och färger, sedan fick vi utan ledning göra vad vi ville med materialet. Läraren bedömde efteråt det skapade som grund för betyget Alla elever  behöver ha ledning och lotsas igenom de svåra passagerna. Hur ska man till exempel kunna lära sig den viktiga perspektivläran utan att få instruktioner?

Samhället kräver skapandeförmåga

Övning i de kulturella ämnena påverkar eleverna att vara skapande människor. Skapandeförmågan är viktig. Det visar sig inte minst i mängder av näringslivets jobbannonser, där man ofta söker kreativa medarbetare. Man hör ofta uttalanden om att kreativitet är viktig för hela landets framtid. Nutiden handlar mycket om datorer. Att hantera dem kräver visserligen logisk och rationell förmåga, men utan kreativitet går det inte att skapa meningsfulla användningsområden för maskinerna. Professionella artister i skolundervisningen är ett mycket bra projekt.


KLICKA på bilden
knapp
Mer av